Vad har jag lärt mig?

Ojoj nu har det gått ett helt år och kursen lider mot sitt slut.
Denna termin har jag gått på föräldraledighet så jag har svårt att skriva om hur och vad mitt arbetslag arbetar med. Men jag är säker på att de fortsätter utforska iPaden och möjligheterna med den. Jag och min sida är helt såld på den. Det är till och med så att jag skaffat iPhone för jag använde paddan så mycket hemma och ville ha samma appar med mig på resan till jobbet. Jag har lärt mig mycket om olika appar, och även lärt mig att man måste få prova praktiskt för att lära sig. Det samma gäller för olika appar, ta hem och prova är det enda sättet att hitta de rätta apparna. Det gäller även för de appar vi har på iPaden på jobbet. Vi pedagoger väljer ut pedagogiska appar men sedan måste barnen få prova dem innan vi vet hur bra de egentligen är.

Men vad har jag lärt mig under detta år? För att se det har jag fått gå tillbaka och läsa allt jag skrivit i bloggen, och det verkar som om jag har fått ett vidare grepp om begreppet pedagogisk dokumentation men jag tror aldrig man blir fullärd, det finns alltid nya aspekter eller sätt att dokumentera på eller tänka kring pedagogisk dokumentation. Det finns nog lika många sätt att reflektera kring pedagogisk dokumentation som det finns pedagoger. Jag upplever att när jag pratar med kolleger om pedagogisk dokumentation så har vi aldrig riktigt samma syn på det, vilket jag tycker är bra och det ger upplevelsen av att man aldrig riktigt pratat färdigt i ämnet, det finns alltid något nytt att lära av varandra.


- Posted using BlogPress from my iPad

Mediers påverkan i lärmiljöer

Jag har valt att ta del av rapporten Småungar och medier 2010 då denna undersökning tar upp barn i de åldrar som jag arbetar med.

Dagens digitala värld är otrolig och finns överallt omkring oss. Det handlar inte bara om tv, spel, dator som det diskuterats kring i många år nu utan idag finns den digitala världen i reklamskyltar på stan, på sargen runt fotbolls eller hockeymatchen, i telefonen samt i surfplattan hemma. Är det något man undrar över idag så letar man inte efter en bok att slå i utan man tar upp sin telefon och "slår upp" svaret i den.

Att media har många bra egenskaper är nog de flesta överens om. Det som är intressant är om och i så fall hur media påverkar oss och våra barn.

Rapporten tar upp frågan om Negativa medieupplevelser med hjälp av frågan "Har barnet gett uttryck för att det mått dåligt av något innehåll i tv, film, dator-/tv-spel eller på internet?" Här känner jag, kan barnen verkligen själva ge uttryck för det? Ja visst kan de ge uttryck för om de ser något hemskt eller skrämmande vid ett specifikt tillfälle. Men om de ofta tittar på ett program som exempelvis har små inslag av att nedvärderar djur eller folkgrupp så är frågan om inte barnen också påverkas av detta.

Man frågar även föräldrarna om deras åsikter om tv:s, dator-/tv-spels samt internets effekter på barnen. Men jag anser att man har missat en viktig effekt i rapporten och det handlar om stress. Inget av föräldrarnas svarsalternativ handlar om stress, möjligtvis det svarsalternativ som är att det leder till ohälsa.
Dagens generation barn får en helt annan bild av världen än äldre generationer. De får upplevelsen av att världen inte är så stor, allt finns ju bara några knapptryckningar bort. De får ta del av en väldigt massa sinnesintryck under en dag som deras hjärna ska hinna med att sortera ut. Då menar jag inte att alla sinnesintryck är av ondo utan bara det att hjärnan ska hinna med att sortera och bearbeta alla intryck man får. Frågan är om barnen av idag hinner med det, och om de inte hinner med att sortera alla intryck vad händer då med dem? Detta tycker jag är en intressant aspekt som inte tas upp i rapporten.


- Posted using BlogPress from my iPad

Reflektioner kring manus

Jag gillar blogpress och skriver och lägger upp inlägg den vägen. Synd bara att man inte kan få med bilder på ett enkelt sätt utan måste gå vägen via en dator.
När jag började med manuset ville jag göra endast ett manus med både bilder och text tillsammans. Men det var svårt att få till snyggt, så det fick bli separata text och bildmanus. Det kändes lite dubbelt att både skriva vad man såg på bilderna och lägga upp bilderna men samtidigt vet jag ju att det bara är jag som vet hur jag tänkt och att det är bra att vara tydlig. Boken manus och dramaturgi för film av Thomas Granath gav mig ideer och var ett bra underlag för hur man gör en film och de olika delarna i filmskapandet. Med bokens hjälp var det enkelt att se hur text respektive bildmanus kan se ut.



- Posted using BlogPress from my iPad

Bildmanus, storyboard

Det här är det snyggaste jag fått till. Hoppas det ger en någorlunda bra bild av filmens innehåll. 

Textmanus

Berättarröst genom hela filmen.
Musik spelas genom hela filmen. Glad, temamusik enkel.
Stämningshöjande musik vid vissa sekvenser.

Textmanus:
Bild 1. Alla tre bockarna står i gräset.
Berättarröst: "Det var en gång de tre bockarna bruse som bodde vid en äng."

Bild 2. Den lilla bocken bruse står i gräset.
Berättarröst: "Det var den lilla bocken bruse."

Bild 3. Den mellanstora bocken bruse står i gräset.
Berättarröst: "Det var den mellanstora bocken bruse."

Bild 4. Den stora bocken bruse står i gräset.
Berättarröst: "Och det var den stora bocken bruse."

Bild 5. Trollet står i gräset.
Berättarröst: "Vid ängen bodde också ett troll."
Stämningshöjande musik.

Bild 6. Forsen.
Berättarröst: "För att ta sig till ängen måste bockarna ta sig över en fors."

Bild 7. Bron som går över forsen.
Berättarröst: "Över forsen finns det en bro."

Bild 8. Trollet tittar fram under bron.
Berättarröst: "Men under bron bor trollet."
Stäningshöjande musik.

Bild 9. Den lilla bocken står på bron.
Berättarröst: "Den som först provar att gå över bron är den lilla bocken bruse."

Bild 10. Trollet står på kanten till bron och den lilla bocken vänder sig bort. Berättarröst:"Men trollet vill vara i fred under sin bro så han hoppar upp och skrämmer bocken."
Stämningshöjande musik.

Bild 11. Den mellanstora bocken står på bron.
Berättarröst: "Den som sedan provar att gå över bron är den mellanstora bocken bruse."

Bild 12. Trollet står på kanten tillbron och den mellanstora bocken vänder sig bort.
Berättarröst: "Men trollet vill fortfarande vara ifred under sin bro så han hoppar upp och skrämmer den här bocken också."
Stämningshöjande musik.

Bild13. Den stora bocken står på bron.
Berättarröst: "Sist men inte minst vill fen stora bocken också gå över bron."

Bild 14. Trollet står på kanten av bron och den stora bocken står på bron.
Berättarröst: "Men nu har trollet fått nog. Han hoppar upp och försöker skrämma den här bocken också. Men den stora bocken undrar, varför är trollet alltid så arg? Och han funderar på hur man kan göra honom glad igen."
Stämningshöjande musik.

Bild 15. Trollet sitter ensam under bron.
Berättarröst: "Den stora bocken ber trollet att vänta och går iväg för att hämta något."

Bild 16. Den stora bocken står på bron och har en grästuva framför sig. Trollet sitter under bron.
Berättarröst: "När den stora bocken kom tillbaka hade han med sig lite av det saftiga gräset från ängen som han bjöd trollet på."

Bild 17. Alla tre bockarna, trollet och grästuvan står i gräset.
Berättarröst: "Trollet hade aldrig smakat på så gott gräs förut så han blev jätteglad för sin present och följde med bockarna till ängen. Och sedan levde de lyckliga i alla sina dagar."


- Posted using BlogPress from my iPad

Portfolio som pedagogisk metod.

Nu ska jag beskriva portfolio som pedagogisk metod.
I boken presenteras arbetet med portfolio som ett förhållningssätt och en form av pedagogisk dokumentation som är lärarledd och elevaktiv, positiv och meningsfull. Portfolien tar upp elevens starka sidor och det blir en positiv dimension i relationerna runt och med eleven. Portfolion ”syftar till att beskriva och tydliggöra och ge ett utvecklingsperspektiv på vad och hur eleven lär sig, hur målen uppnås, vilket stöd som behövs, samt hur eleven tänker kring sitt eget lärande och sin utveckling” (Ellmin 2003:22)

Det svåra är att praktiskt nå dit.

När jag började arbeta som förskollärare för 6 år sedan fick jag lära mig att varje barn hade en portfolio pärm som stod i bokhyllan. Där skulle vi sätta in bilder på barnen när de lär sig någonting och teckningar som visar hur de ritar. Vi hade även fasta hållpunkter som varje barn skulle göra och sätta in i sin pärm. Exempelvis teckning av familjen eller självporträtt samt hand och fotavtryck. På samma vis som det beskrivs i boken på sidan 84. Dessa fungerade sedan som så att barnen ibland satt och bläddrade i sina pärmar och tittade på bilderna från när de började förskolan. ”Titta där är jag när jag var liten”.
Detta arbetssätt känns förlegat för oss och jag anser att man med detta arbetssätt inte utgår från läroplanen med barnens intressen som utgångspunkt. Om ett barn inte gillar att måla gubbar och självporträtt utan istället bara målar katter så varför kan inte en sådan teckning lika väl visa barnets kunskaper och utveckling?
Under de sex åren som jag arbetat har vi diskuterat och förändrat vår portfoliometod. Vi är i skedet just nu att utveckla en digital portfolio i unikum där föräldrarna får en större insyn och roll. Vi har även allt mer frångott det som jag anser vara det förlegade arbetssättet och fokuserar mer och mer på frågor kring barnens relationer, självkänsla och självbild. Dessa frågor är svårare att dokumentera kring då det inte syns lika tydligt på ex en teckning vad barnet lärt sig, så det krävs mer av oss pedagoger för att synliggöra dessa frågor.
Då vi har en ipad på varje avdelning nu så har vi börjat dokumentera verksamheten med hjälp av den. Men vi känner ännu inte att vi hittat rätt verktyg för att på ett enkelt och snabbt sätt kunna dokumentera barnen i verksamheten, göra barnen delaktiga i sitt eget lärande och sedan få in det i unikum.


- Posted using BlogPress from my iPad

Synopsis

Titel: Bockarna Bruse.

Målgrupp: Barn i 3-4 års åldern.

Syfte: Att visa en saga som slutar på ett annorlunda sätt.

Längd: 3-4 minuter.

Karaktärer: Lilla bocken bruse, mellan bocken bruse, stora bocken bruse och trollet.

Miljö: Ute på gräsmattan.

Dilemma: Trollet blir arg varje gång någon går på hans bro och han skrämmer bockarna så de inte kan gå över bron.

Upptrappning: Trollet blir mer och mer irriterad ju fler som vill gå över bron.

Lösning: Den stora bocken ger trollet en present så han blir på bättre humör.

Avslut: Trollet följer med bockarna till ängen och de är kompisar.




- Posted using BlogPress from my iPad